Björkö skärgård

Björkö skärgård ligger där Kvarken är som smalast. Därför har området varit betydelsefullt när det gäller transporter över Kvarken. Björköborna har i äldre tider ofta varit anlitade för att skjutsa människor och post mellan Sverige och Finland. De största holmarna - Lappören, Slåttskär och Rönnskär - har varit viktiga för byborna som slåtter- och betesmarker samt för veduttag, fiske och jakt. Det finns ännu gott om spår av mänsklig verksamhet i form av till exempel gamla lador, staketrester och fiskestugor. På Slåttskär och på Långgrund på själva Björkö betar får fortfarande sommartid.

Den traditionella hävden har också lämnat spår i naturen. På de stora holmarna finns vidsträckta glesa björkskogar som behållit sin öppna struktur tack vare bete och gallring. Där betet har upphört vandrar granen raskt in i björkskogen och förvandlar de ljusa öppna hagmarkerna till blandskog som senare övergår i dunkel granskog.

I björkskogarna finns rikligt med vindfällen och hålträd och det gör dem värdefulla för många växt- och djurarter som behöver död eller murken ved. Här finns flera ovanliga svamparter samt insekter och fåglar, däribland den vitryggiga hackspetten, som är utrotningshotad i Finland på grund av bristen på lämpliga födo- och boplatser.

Den småskaligt varierande topografin gör också att det finns rikligt med våtmarker av olika slag: flador och glosjöar, som är havsvikar i olika stadier av avsnörning från havet, men också träsk, myrar och kärr. I kontrast till dessa finns här och där höga och karga stenkummel och hedar med risvegetation. Havsörnen häckar i området och ses ofta cirkla över holmarna, ibland flera tillsammans.