Hur tar jag mig dit? Bilder Beskrivning

Holmöarna utgör en stor del av Västra Kvarken. Här finns den enda fasta skärgårdsbefolkningen på svenska sidan och här finns också ett mycket stort naturreservat. Byviken där färjan angör Holmöarna är den givna utgångspunkten för dig som vill besöka öarnas varierade natur. På Holmöarna finns utskärgård och skyddade vikar, öar och uddar som sällan ser besökare, vidsträckta skogar och myrmarker och inte minst en gammal bebyggelse omgiven av ett gammalt odlingslandskap.

 

Holmöarna

Holmöarna är en riktigt stor ögrupp i v ästra Kvarken. Fyra huvudöar med sinsemellan olika karaktär breder ut sig över de 26 kilometrarna från Trappudden längst i norr till fyren på Holmögadd i söder. Ögruppen byggs upp av de geologiska bildningarna drumliner och ändmoräner (de Geer-moräner). Berg i dagen är inte så vanligt.

Holmöarna har under lång tid varit bebodda. Redan under järnåldern och tidig medeltid var ögruppen en viktig fångst- och fiskeplats. De första noteringarna om fasta bönder på Holmön är från år 1543 och idag utgör den fasta befolkningen på Holmön drygt 90 personer.

Du som anländer till Holmöarna gör det säkert vid färjeläget Byviken på ögruppens huvudö Holmön som ligger längst i norr. Vid Byviken finns en del servicebyggnader och här börjar också den långsträckta byn som med spridd bebyggelse sträcker sig närmare 3 km söderut utmed den lilla byvägen mot nästa ö, Ängesön. Några av huvudön Holmöns sevärdheter är Trappudden med klippor och klapperstensfält längst i norr och den spåntäckta fyren på Bergudden i väster. Norr om Bergudden finns området Kammen som är Holmöns största klapperstensfält. Bergudden brukar också vara en bra observationsplats för fågelsträcket genom västra Kvarken.

Största delen av Holmön är precis som hela Holmöarkipelagen dominerad av granskog på flacka landhöjningsmarker, men Holmö by är det stora undantaget. Här finns ett småskaligt, gammalt odlingslandskap som fortfarande brukas till vissa delar. Du som botaniserar i vägkanterna och på de gamla slåttermarkerna kring gårdarna kan hitta en del arter som kännetecknade det gamla odlingslandskapet som stagg (Nardus stricta) och rödven (Agrostis capillaris). Här finns också mer ovanliga arter som vårfingerört (Potentilla) och luddhavre (Avenula pubescens). Holmö by med sin småbrutna natur av öppna odlingsmarker, små skogsremsor, stenmurar, odlingsrösen och lövbuskage är en mycket bra fågelmiljö där östliga arter som t.ex. lundsångare (Phylloscopus trochiloides), busksångare (Acrocephalus dumetorum) och mindre flugsnappare (Ficedula parva) dyker upp med jämna mellanrum.

Ängesön söder om Holmön är den andra av Holmöarnas två stora öar. Här finns förutom några ensamma fritidshus ingen bebyggelse men det är lätt att komma hit på den lilla vägen som sträcker sig över hela Ängesön och slutar på dess sydspets. Ängesön och Holmön skiljs åt av det smala Gebäckssundet, en passage som trots landhöjning och uppgrundning hålls öppen för passage av småbåtar. Ängesöns och Holmöns östra sida karakteriseras av en mycket småbruten topografi med uddar, vikar och små skär. Innanför kusten finns det också hundratals små avsnörda havsvikar, tjärnar, myrar och gamla, nedlagda myrodlingar som gemensamt bidrar till ett mycket fascinerande, svårorienterat landskap. Du som vill ha en lättare vandring rekommenderas att följa vandringsleden utmed Ängesöns västra sida. Kombinera gärna en vandring här med en övernattning i fiskebastun vid Sikskärsgrundet (nyckel finns i Holmöns Båtmuseum, (090) 552 20). Från vägen på Ängesön finns det också anslutningar till två fina rastplatser med vindskydd vid Klintviken och Kontviken. Klintviken är också en fin vik där småbåtarna brukar angöra.

På södra och sydöstra delarna av Ängesön finns det en del kustlövskogar av björk, en naturtyp som bidrar till Ängesöns speciella karaktär. På det inre av Ängesön finns dessutom en hel del hällmarker i de annars grandominerade skogarna.

Grossgrundet är nästa ö på resan söderut i den stora Holmöarkipelagen. Den här ön är knappt 5 km lång och sönderbruten av vikar och några större sjöar. Förutom några granskogsbestånd på de äldsta delarna av ön präglas Grossgrundet av öppna rishedar med kråkbär och enbuskar. Grossgrundet besöks inte så ofta av människor eftersom det inte finns någon väg hit och inte heller några anläggningar för besökare.

Holmögadd är den sydligaste och för allmänheten mest okända ön i Holmöarkipelagen. Här finns den gamla stenfyren Holmögadd som hörs på den svenska sjörapporten dagligen. Ön är helt avstängd för civila besökare eftersom den är ett militärområde. Naturen på Holmögadd är särpräglad med en stor andel öppna rishedar och björkskogar. Sundet mellan Grossgrundet och Holmögadd kallas Gaddströmmen och är ett riktigt bra fiskevatten. Här fångas bl.a. stor harr om vårvintern.

Den allra första fyren i västra Kvarken uppfördes 1760 på Holmögadd, en plats som troligen i alla tider har varit känd för sina farliga vatten. Fyren var en s.k. vippfyr som eldades med kol. Till en början hölls fyren bemannad enbart under höstarna.

Holmöarnas naturreservat utgör ett mycket stort område som omfattar hela Holmögadd och Grossgrundet, merparten av Ängesön och den östra sidan av Holmön. Naturreservatsskyddet innebär bl.a. att skogarna och stränderna får utvecklas fritt.

Naturreservatet omfattar också ön Stora Fjäderägg som även den ingår i Holmöarkipelagen. Stora Fjäderägg presenteras på en egen sida i Kvarkens Naturguide.

Foto: Ann Salomonsson
Foto: Ann Salomonsson
Foto: Ann Salomonsson
Moräner i strandlinjen
Sikskärsgrundets fiskebastu
Nattviol (Platanthera bifolia) blommar på hedarna
     
Foto: Jörgen Wiklund/N
Foto: Jörgen Wiklund/N
Foto: Jörgen Wiklund/N
Berguddens fyr
Blomsterprakt i Holmö by
I Holmö by finns ett småskaligt odlingslandskap bevarat
     
Foto: Anders Enetjärn
Foto: Anders Enetjärn
Foto: Lise-Lotte Molander
Lövkärren är vanliga på Holmön
Skogstjärn på Holmön
Bäckvegetation på Ängesön
     
Foto: Roger Westman
Foto: Anders Enetjärn
En stolt harrfiskare med byte
Gluttsnäppans (Tringa nebularia) bo på Ängesöns hällmarker


Texter: Anders Enetjärn, Lise-Lotte Molander.
Layout & illustrationer: Päivi Anttila.
Webbdesign: Fredrik Smeds, Freddi Com Oy Ab.
Kontakt ang. innehåll och uppdateringar: [email protected]