Snöanskärgården
Snöan är huvudön i en skärgård
av små öar och kobbar som sakta reser sig ur havet
utanför Järnäshalvön och Hörnefors. Snöan
som är den största och högsta av öarna dök
upp i havsytan ungefär vid tiden för Kristi födelse
och var då en ensam grynna långt ute till havs. 500
år senare användes öns östra del, idag Österskatan,
av dåtidens säljägare och fiskare. Du som vandrar
över Österskatans hedar kan se spåren från
dessa förfäder i form av flera välbyggda tomtningar
i klapperstensfälten. Tomtningarna är runda stenvallar
som omgav de enkla boningarna. När Snöans västra
del, Västerskatan, hade stigit ur havet kunde öns jägare
och fiskare anlägga en skyddad hamn inne i viken mellan öns
båda sidor. Om du letar i svackan mellan Österskatan
och Västerskatan så kan du hitta den gamla hamnen vid
en långsträckt myr med bodgrunder och bryggfästen
och en labyrint på sidorna.
På 1500-talet låg hamnen åter på
Österskatan och det var under den här tiden som Snöans
alla labyrinter och kompassrosor anlades på klapperstensfälten.
På 1800-talet byggdes ett litet kapell på
södra delen av Österskatan. Fram till 1940-talet höll
sig fiskarna med getter och kor på Snöan vilket är
en av orsakerna till att ön fortfarande är så
öppen och präglad av hedar. Särskilt mellan det
gamla kapellet och stranden har växtligheten en klart kulturpåverkad
prägel. Sakta men säkert börjar dock den unga tallskogen
etablera sig på ön. I svackan mellan Österskatan
och Västerskatan finns det redan sluten tallskog. Ute på
hedarna växer grupper av granar i s.k. grankloner som även
de sakta sluter sig mot varandra och börjar bilda sammanhängande
bestånd av granskog.
På Snöans stränder finns både havtornsbuskage
och partier som är rika, blommande strandängar. Fågellivet
i den stora ögruppen är mycket rikt med arter som tobisgrissla
(Cepphus grylle), småskrake
(Mergus serrator), storskrake (Mergus
merganser), svärta (Melanitta fusca),
ejder (Somateria mollissima), bergand
(Aythya marila), labb
(Stercorarius parasiticus) och roskarl (Arenaria
interpres).
Hela ögruppen är skyddad som naturreservat.
Öarna Måkläppen, Gråskär och Pilhällrevet
har dessutom landstigningsförbud 15 april - 15 augusti för
att skydda fågellivet.
Snöan är klassad som en kulturmiljö av
riksintresse.
| 
