Umeälvens delta
Det stora Umeälvens delta byggs upp av väldiga
mängder sediment från de båda fjällälvarna
Umeälven och Vindelälven. Det aktiva deltat omfattar
en yta på ca 15 kvadratkilometer i både den stora
Österfjärden norr om Obbola och Holmsund och i den mindre
Västerfjärden - en separat västlig älvfåra.
I deltat förändras landarealerna mycket snabbt av både
landhöjning och sedimentdeposition, men även erosion
i de övre delarna av deltat bidrar till en mycket omfattande
materialtransport i vattnet. Beräkningar visar att älvarna
lägger av så mycket som 100 000 ton material per
år i deltat. Studier av gamla kartor visar också hur
snabbt de nuvarande öarna i deltat har bildats. På
en karta från 1822 har ön Stora Tuvan inte ens ett
namn, den är bara något hundratal meter stor. Idag
är Stora Tuvan en av de största öarna i deltat
med sina närmare 1 kvadratkilometer och här växer
en lummig lövskog och på de allra äldsta delarna
av ön även en del granskog. De senaste stora landområden
som bildats är ett par nya öar söder om Villanäs
som började stiga ur Österfjärden under 1980-talet.
De båda öarna är just nu mycket fina fågelområden.
I Umeälvens delta finns också hela 200 ha värdefulla
lövskogar. Lövskogarna är mycket värdefulla
för både fåglar och insekter eftersom de är
i stort sett opåverkade och producerar stora mängder
död ved.
Deltat är nog annars mest känt för sina
våtmarksfåglar och det är ett av de svenska områden
som omfattas av den internationella våtmarkskonventionen
(Convention on Wetlands) för sin stora betydelse för
flyttande våtmarksfåglar. Här rastar årligen
stora mängder gäss, änder och vadare framför
allt på vårflyttningen men också på hösten.
Gässen och änderna brukar följa ett dygnsmönster
där de dagtid äter på Röbäcks- och Degernässlätternas
stora åkerarealer närmast norr om deltat och nattetid
vilar och tvättar sig på deltats vattenytor. Gässens
antal brukar nå sin topp i månadsskiftet april-maj
då de ofta är några tusen som rastar på
vattnen och ute på åkrarna. Tillsammans med stora
flockar av tranor (Grus grus) och sångsvanar
(Cygnus cygnus) gör de området
till ett riktigt eldorado så här års.
Förutom i vattenområdena så finns det
också i lövskogarna en mycket rik fågelfauna.
Det var därför inte en slump att det var just här
som den utrotningshotade vitryggiga hackspetten
(Dendrocopos leucotos) genomförde sin enda kända
Västerbottenshäckning under 1990-talet. Andra arter
hackspettar som trivs i lövskogarna är den mindre hackspetten
(Dendrocopos minor), gråspetten (Picus
canus), spillkråkan och den tretåiga hackspetten
(Picoides tridactylus).
Den stora rikedomen på fåglar drar till sig
rovfåglar. Pilgrimsfalken (Falco peregrinus)
är en av de ovanliga arter som på vårarna regelbundet
jagar i deltat. Fågelrikedomen gör också Umeälvens
delta till ett område som är känt över hela
Sverige bland fågelskådare.
Från och med 2002 finns ett stort område med
restaurerade strandängar norr om Västerfjärden.
Strandängarna betas under sommaren med nötkreatur och
är ett mycket värdefullt fågelområde.
Deltats strandängar och lövskogar är även
rika på insekter. Sammanlagt 20 arter av trollsländor
är funna på strandängarna och hela 14 rödlistade
insekter knutna till död ved har hittats i lövskogarna.
Under 2002 pågår arbeten med att skydda Umeälvens
delta som ett naturreservat. Länsstyrelsen är huvudman
för det arbetet. Den dag som området är skyddat
som ett naturreservat kommer det också att göras mer
tillgängligt för besökare.
| 
