Hur tar jag mig dit? Bilder Beskrivning

Långt ute i havsbandet ligger Valsörarna - en ögrupp med fyrland, många små skär och bådor samt ett rikt fågelliv. Landskapet präglas av sten- och blockrika moräner som sträcker sig som långsmala uddar ut i vattnet. På de karga moränerna är vegetationen ofta hedliknande. Valsörarna har en mångsidig natur med våtmarker, björkskog, steniga stränder, skyddade vikar med strandängar bland annat. Sedan 1948 är Valsörarna fredat som fågelskyddsområde.

Pohjakartta © Maanmittauslaitos lupanro 172/MYY/02

Valsörarna

Om hösten och våren lockar Valsörarna till sig fågelskådare som ringmärker och räknar sträckande fåglar. I september och oktober inträffar en av höstens stora händelser i och med ringmärkningen av nattflyttande pärlugglor (Aegolius funereus). På våren räknas ofta flyttande fjällvråkar (Buteo lagopus) och storlommar (Gavia arctica) i tusental. Tobisgrissla (Cepphus grylle) och fiskmås (Larus canus) är karaktärsfåglar för denna skärgård. På Valsörarna finns en fågelstation som ägs av den naturvetenskapliga föreningen Ostrobothnia Australis.

Valsörarnas landmärke, den rödmålade 36 meter höga järnfyren, konstruerades år 1886 i Paris av samma firma som senare byggde Eiffeltornet. Fyren var länge påtänkt men blev verklighet först efter att fem fartyg under en och samma natt förlist i vattnen utanför Valsörarna. Det var tänkt att fyren skulle placeras på Äbbskär, men eftersom man inte hittade någon lämplig plats beslöt man att uppföra den på Storskär istället där berget går i dagen. För att kunna transportera fyrdelarna från Äbbskär till Storskär byggdes en väg, den så kallade Kärleksstigen. Bemanningen på fyren upphörde 1964. Den nuvarande sjöbevakningsstationen togs i bruk 1984 men sjöbevakningens tradition på Valsörarna sträcker sig tillbaka till 1940-talet.

Invid stigen på ljungheden på Äbbskär finns ett stenkummel med en minnesplatta. Det har rests till minne av de ryska soldater som dog här av utmattning och kyla då de under general Barclay de Tollys ledning tågade över Kvarken. Historien förtäljer att invånarna på Valsörarna tröttnade på att ideligen stöta på benknotor och dödsskallar så man samlade ihop alla skelettdelar på ett ställe och byggde ett röse över.

Valsörarna fredades som fågelskyddsområde år 1948. År 1977 utvidgades det till att omfatta de redan tidigare fredade Björkögrunden, som ligger söder om Valsörarna, och blev Valsörarna-Björkögrundens naturskyddsområde. Hela området omfattar 17200 hektar vatten och 600 hektar land. För alla utom björköbybor gäller ett allmänt landstigningsförbud under häckningstiden från den 1 maj till den 31 juli med undantag för angivna platser. En sådan är sjöbevakningsstationen på Äbbskär. Inom hela området råder en fartbegränsning på åtta knop. Man måste hålla sig till de utprickade farlederna.

Foto: Leena Rinkineva
Foto: ÖFPL/Göran Strömfors
Foto: Tuukka Pahtamaa
Blockstränder är vanliga på Valsörarna
Den röda fyren på Storskär
Det förekommer ibland att man bränner skärgårdshedar för att få bort täta enrissnår och för att gräset åter skall spira till bättre bete för fåren. Björkögrunden
     
Foto: ÖFPL/Göran Strömfors
Foto: Lise-Lotte Molander
Foto: ÖFPL/Göran Strömfors
Den gamla jordkällaren vid fyrvaktarbostället på Storskär
Kärleksstigen mellan sjöbevakningsstationen och fyren
Risheden får färg av glödande rött blåbärsris
     
Foto: Timo Hissa
Valsörarna


Texter: Anders Enetjärn, Lise-Lotte Molander.
Layout & illustrationer: Päivi Anttila.
Webbdesign: Fredrik Smeds, Freddi Com Oy Ab.
Kontakt ang. innehåll och uppdateringar: info@kvarken.org